Avslutnigen valdes att förläggas på Armins hemmaplan, nämligen O´Learys i Kista Centrum där lite bowling skulle fungera som förspel innan samlaget i form av middag och prisutdelning skulle träda i kraft efter det. Festansvarige Johan Vega hade sedan hand om "myset-efter-samlaget-festen" för de som ville ligga kvar och kramas. Under förspelet satte nog de flesta jordnötterna i halsen när den helt otippade ryssen Banibal satte tre strikes i rad. Konspirationsteorier sattes såklart igång direkt. Tydligen ska Bani känna killen som har hand om käglorna i Kista och det troliga är att några fler käglor åkte ner än vad som hade hänt på en vanlig bana. Under tiden valde Kalle Gnäll att göra skäl för sitt namn genom att påpeka bristen av Europalicensierade klot, banans felaktiga lutning och att Davids norrländska skar sig i sammanhanget. Bäst på att gnälla alltså storfavoriten Gnäll, bäst på själva bowlingen var däremot Mr. Rotebro - Jagge Lindvall. Men vem bryr sig om det?!
Övriga noter från bowlingen:
- Rotebros bowlingrekordhållare, Unge Strikande, var kvällens besvikelse. Inte ens 100 poäng och förlorare i bottenkampen mot David Ström. Stjärnan har slocknat.
- Buttrast av alla bowlingspelare var Curt-Axel som fick tre övertramp på de fyra första försöken. Resterande tid släppte Curre sitt klot fem meter från linjen för att försäkra sig om att övertrampslampan inte skulle tändas. Det fungerade utmärkt. Inga fler övertramp registrerades.
- Gambias hopp i bowlingen, Mbye, imponerade med sin afrikanska stil. Väldigt offensiv och utan tanke. Mycket voodoo.
Middagen bjöd på sedvanligt trevligt ledarsnack, historieberättande från pappa DF och mycket obehagliga blickar från en något överförfriskad Calle Lennerman. Flest blickar fick Fittbob, som var nära att kissa på sig. När förrätten var uppäten var Klas Ingesson tvungen att lämna eftersom klockan började närma sig åttasnåret och han hade ännu inte borstat tänderna. Han fick med sig Fuck You Berg som åkte hem med fyra kilo majsgröt. Under tiden blev bara Haga mer och mer odräglig (har någon sett honom dräglig någon gång?).
Det alla satt och väntade på (förutom Unge Hungrige som bara hade ögon för maten) var prisutdelningen. Det minst åtråvärda priset fick Bani. Flest antal trännigar, 96 av 103, gav honom en mössa. I sitt tacktal nämnde han #14 som en stor inspirationskälla och nära vän. Christer tackades av med blommor och världens genom tiderna bästa bok - "Ingen skit!" - innan huvudnumret plockades fram. Den gyllene bägaren som årets spelare får erhålla och som aldrig får gapa tom under kvällen. Den har sett mer fylla än en funktionär i Falsterbo under sina dryga 30 år i klubben. Det gjordes snabbt klart av prisutdelare Christer att Niklas Karlsson inte skulle få priset i år, med en mycket uppskattad kommentar. Istället valde juryn målvakten Daniel Andersson som årets spelare 2010. Ett rättvist pris kan man tycka. Han har hållt en hög jämn nivå under säsongen och har stor del i lagets framgångar. Jag vill ändå peka på den undersökning som Rotanbloggen har utfärdat under veckan, där supportrarna fick rösta på vem som skulle få priset. Då vann Unge Tunge, före Curt-Axel, och den utnämningen känns mer äkta om någon frågar mig.
Jaja, nu vann i alla fall Danne låtsaspriset och fick den åtråvärda bägaren, som enligt tradition inte får vara tom under kvällen. Det var den heller aldrig. Daniel drack och drack och drack, men likväl skvalpade ölen, spriten eller vinet i den äckliga bägaren, och Daniel bara blev fullare och fullare och fullare. Från den stunden vi kom in på nattklubben Puré, till den stunden att tomatklubben stängde satt Daniel på en och samma plats, och drack ur sin bägare medan de andra små spelarna dansade och dansade för att imponera på det motsatta könet. Och om jag inte har helt fel så sitter han nog kvar där än.
För att inte detta inlägg ska bli för långt kommer nu resten av kvällen redovisas i punktform. Här är det viktigaste som ni gick miste om i fredagens nattliv:
- Cribba berättade världens längsta och mest onödiga berättelse under middagen. Handlade om någon resa, någon bögklubb och någon vit hövding. Mer lyssnade jag inte på. Bra surr!
- Johan Blomberg försökte sätta fingret på skillnaden mellan Christers och sitt eget ledarskap: "Christer spred glädje, jag sprider dynga". Gamla regler.
- DF slog nytt klubbrekord i dans på krogen. Visade att gammal är äldst.
- Tunnelbaneresan på väg in till stan var sedvanligt stökig. Gamla klassiker som "Niklas Karlsson är en h**a - H**A, H**A, H**A, H**A!" och "Bye Bye Mbye, Bye Bte Mbye, Bye Bye Mbye, Bye Bye!".
- Haga blev mer och mer odräglig under kvällen, tills han till slut blev utkastad från krogen efter att ha försökt sno en basker på dansgolvet.
- Populärast var speaker Mårtensson som fick kramar av samtliga spelare när han anlände till festen. Samtliga förutom av Lennerman. Av honom fick han en ond blick. Sen var lille Marcus livrädd resten av kvällen.
- Mellis drog tidigt för att hinna sova inför högskoleprovet dagen efter. Mellis spydde sedan under provet och skrev antagligen inte 2.0.
Säsongen är slut och nu ska Rotanbloggarna Hedman och Åsén på en välbehövlig tremånaderssemester. Det kommer därför att skrivas mycket sporadiskt på denna blogg, men misströsta inte - för den som har missat det så har en ny blogg öppnats, med namnet Rotan4bloggen, som kommer att skildra våra äventyr på andra sidan jordklotet. Bloggen hittar ni på rotan4.blogspot.com (om inte någon snäll Övferbergare vill ändra domän...). Vi tackar för en fantastisk säsong! På återseende!
Rotanbloggen
Övriga noter från bowlingen:
- Rotebros bowlingrekordhållare, Unge Strikande, var kvällens besvikelse. Inte ens 100 poäng och förlorare i bottenkampen mot David Ström. Stjärnan har slocknat.
- Buttrast av alla bowlingspelare var Curt-Axel som fick tre övertramp på de fyra första försöken. Resterande tid släppte Curre sitt klot fem meter från linjen för att försäkra sig om att övertrampslampan inte skulle tändas. Det fungerade utmärkt. Inga fler övertramp registrerades.
- Gambias hopp i bowlingen, Mbye, imponerade med sin afrikanska stil. Väldigt offensiv och utan tanke. Mycket voodoo.
Middagen bjöd på sedvanligt trevligt ledarsnack, historieberättande från pappa DF och mycket obehagliga blickar från en något överförfriskad Calle Lennerman. Flest blickar fick Fittbob, som var nära att kissa på sig. När förrätten var uppäten var Klas Ingesson tvungen att lämna eftersom klockan började närma sig åttasnåret och han hade ännu inte borstat tänderna. Han fick med sig Fuck You Berg som åkte hem med fyra kilo majsgröt. Under tiden blev bara Haga mer och mer odräglig (har någon sett honom dräglig någon gång?).
Det alla satt och väntade på (förutom Unge Hungrige som bara hade ögon för maten) var prisutdelningen. Det minst åtråvärda priset fick Bani. Flest antal trännigar, 96 av 103, gav honom en mössa. I sitt tacktal nämnde han #14 som en stor inspirationskälla och nära vän. Christer tackades av med blommor och världens genom tiderna bästa bok - "Ingen skit!" - innan huvudnumret plockades fram. Den gyllene bägaren som årets spelare får erhålla och som aldrig får gapa tom under kvällen. Den har sett mer fylla än en funktionär i Falsterbo under sina dryga 30 år i klubben. Det gjordes snabbt klart av prisutdelare Christer att Niklas Karlsson inte skulle få priset i år, med en mycket uppskattad kommentar. Istället valde juryn målvakten Daniel Andersson som årets spelare 2010. Ett rättvist pris kan man tycka. Han har hållt en hög jämn nivå under säsongen och har stor del i lagets framgångar. Jag vill ändå peka på den undersökning som Rotanbloggen har utfärdat under veckan, där supportrarna fick rösta på vem som skulle få priset. Då vann Unge Tunge, före Curt-Axel, och den utnämningen känns mer äkta om någon frågar mig.
Jaja, nu vann i alla fall Danne låtsaspriset och fick den åtråvärda bägaren, som enligt tradition inte får vara tom under kvällen. Det var den heller aldrig. Daniel drack och drack och drack, men likväl skvalpade ölen, spriten eller vinet i den äckliga bägaren, och Daniel bara blev fullare och fullare och fullare. Från den stunden vi kom in på nattklubben Puré, till den stunden att tomatklubben stängde satt Daniel på en och samma plats, och drack ur sin bägare medan de andra små spelarna dansade och dansade för att imponera på det motsatta könet. Och om jag inte har helt fel så sitter han nog kvar där än.
För att inte detta inlägg ska bli för långt kommer nu resten av kvällen redovisas i punktform. Här är det viktigaste som ni gick miste om i fredagens nattliv:
- Cribba berättade världens längsta och mest onödiga berättelse under middagen. Handlade om någon resa, någon bögklubb och någon vit hövding. Mer lyssnade jag inte på. Bra surr!
- Johan Blomberg försökte sätta fingret på skillnaden mellan Christers och sitt eget ledarskap: "Christer spred glädje, jag sprider dynga". Gamla regler.
- DF slog nytt klubbrekord i dans på krogen. Visade att gammal är äldst.
- Tunnelbaneresan på väg in till stan var sedvanligt stökig. Gamla klassiker som "Niklas Karlsson är en h**a - H**A, H**A, H**A, H**A!" och "Bye Bye Mbye, Bye Bte Mbye, Bye Bye Mbye, Bye Bye!".
- Haga blev mer och mer odräglig under kvällen, tills han till slut blev utkastad från krogen efter att ha försökt sno en basker på dansgolvet.
- Populärast var speaker Mårtensson som fick kramar av samtliga spelare när han anlände till festen. Samtliga förutom av Lennerman. Av honom fick han en ond blick. Sen var lille Marcus livrädd resten av kvällen.
- Mellis drog tidigt för att hinna sova inför högskoleprovet dagen efter. Mellis spydde sedan under provet och skrev antagligen inte 2.0.
Säsongen är slut och nu ska Rotanbloggarna Hedman och Åsén på en välbehövlig tremånaderssemester. Det kommer därför att skrivas mycket sporadiskt på denna blogg, men misströsta inte - för den som har missat det så har en ny blogg öppnats, med namnet Rotan4bloggen, som kommer att skildra våra äventyr på andra sidan jordklotet. Bloggen hittar ni på rotan4.blogspot.com (om inte någon snäll Övferbergare vill ändra domän...). Vi tackar för en fantastisk säsong! På återseende!
Rotanbloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar