Även en internmatch är en match

Ja det var alldeles för länge sen vi skrev något här senast! Vi väntar fortfarande på att någon rysk oljemiljardär ska börja pumpa in pengar i bloggen så att vi kan syssla med detta på heltid (även oljemiljardärer från andra länder är välkomna med sponsring, eller övrigt pack som blivit rika utan olja för den delen), men så länge som de lyser med sin frånvaro så blir det till att skriva på kafferasten. Vi ber om ursäkt för den långa tystnaden i alla fall och för er som oroat er för en så kallad "Silenzio Stampa", så kan vi nu dementera dessa rykten.

I alla fall. Inlägget ska i huvudsak behandla förra helgens internmatch som lockade storpublik till Skinaråsen. Eller stor publik är kanske bättre formulerat. Där var nämligen världens längsta man - Fredrik "börjar vid tårna och slutar aldrig" Gaevert, Speaker Marcus "Snart 100 kilo" Mårtensson och vår trogne supporter/agent/bloggare Mattias "gymknutten" Åsén. Tre stadiga killar. Kul!

Vi testade två nya spelsystem under internmatchen, såhär såg lagen ut:
Röda laget: 3-4-1
Lennart
Mellis, Lennerman, Sheriff
Rolle, Kalle, Keivan, D. Ström
Tomas

Kommentar: Haga "glömde" skorna och anlände sent i första halvlek, vilket tvingade till det okonventionella spelsystemet 3-4-1. I övrigt kändes laget, på pappret, som ett fartfyllt lag med ett stort mittförsvar. På pappret.

Vita laget: 4-4-1:
Danne Guffen, Mbye, Seb, Jonas
Lukas, Leal, Vigge, Bacon
Skedman

Kommentar: Ett rakt igenom komlpett lag. Skulle antagligen vinna division 2 även med en man mindre. På pappret.

Matchen spelades med FIFA-domare "Jynte" och med nästa års EM-boll från Errea. Trots en man mindre kunde det röda laget ta ledningen genom Rolle efter ett ganska fint mål från gambianen. Och så var det roliga slut för det röda lagets del. För efter den inledande fadäsen, där publiken skrek om "ojämna lag", började det vita tåget (låter som något som Jimmie Åkesson hade kunnat komma på) tuffa igång. Skedman han både fixa och missa straff innan Bacon kvitterade och Lukas gett laget ledningen. Och innan Haga hunnit vara på systemet och komma till matchen så hade Skedman plitat in både 3- och 4-1. Ridå för rött.

I andra halvlek fortsatt massakern och firma Bacon-Lukas-Skedman firade stora triumfer på röda lagets bekostnad. Siffrorna stannade vid 7-1, men hade i ärlighetens namn kunnat bli större om bara effektiviteten hade varit snäppet bättre i vitt.

Annat kul som hänt och som bör skrivas ned innan rasten tar slut:

- Carl Lennerman - en stabbig mittback som vi vant oss vid med två träskor på fel fot - gjorde inte mindre än tre tunnlar på kvadratspelet förra veckan. Vafan händer?!

- Mbyes kommentar till domare Berg i halvtid på internmatchen: "Jag ska sänka dig om du inte blåser offside Jynte!" Han är för go den där!

- Blodvite i tisdags! Stora rubriker i aftonbladet: "Bacon och Guffen nickade ihop - Bacon spräckte ögonbryn och fick en fläskkkläpp. Peter Jöback: Jag mår bra!"

- Cribba Holm hemma från en veckas krökande i Spanien. Såg ut som Christoffer Nisser.

Nu är min rast slut - jag hoppas att det inte tar för lång tid innan nästa inlägg kommer! Hej på er!

Grattis Bani och Grattis BSK!

En match är 90 minuter, bollen är rund, allting kan hända i fotboll, Karlsson är en regista, bla bla bla. Trots en betryggande 4-2ledning mot lillebror Bollstanäs med dryga kvarten kvar så fick vi ändå strykl för första gången sen Dackefejden mot laget med Stockholms fulaste fotbollströjor.

Ett kärt återseende i Banibal Koriya, som numera spelar i det gulgröna stället, var det som värmde mest innan matchen började. Vädret gjorde det nämligen inte och för att understryka detta så valde Gud återigen att öppna portarna på himlen och så började regnet ösa ner. Såhär såg startelvan ut i Derbi del Norrort enligt 4-2-3-1:
Lennart (senast från Vasalund)
Haga, Seb, Sheriff, Joe
Leal, Keivan
D. Ström, Cesar, Tim
Tomas

Matchen i sin helhet (eftersom min korta rast inte hinner med något längre reportage):

Hamburgergrillen hinner inte ens tändas innan den Svenska Cupenpetade David Ström dunkar in en vänstervolley från 30 meter - en kandidat till årets mål redan. Härligt! I övrigt är det en ganska jämn första halvlek där Bollstanäs trillar boll opå sedavnligt, trevligt sätt och Rotebro kontrar med individuellt skickliga spelare. På västfronten intet nytt alltså. 2-0 kommer som en bjudning av den unge vänsterbacken i Bollstanäs; han väljer att frispela Tomas, som fri framför mål kan raka in tvåan. Innan halvtid har Bollstanäs dock hunnit reducera på en straff, dömd av en domare som verkade ha tippat på BSK (vilket bolag har träningsmatcher mellan division 2 och 3-lag på kupongen). 2-1 i halvtid.

I den andra halvleken byts Skedman, Gnäll och Ingesson in och bidrar med nödvändig energi. Efter en kvittering från de grön-gula kunde Skedman dunka in 3-2 innan Gnäll chippade in fyran. So far, so good. Sen hände allt mycket snabbt. Keivan hade tittat för mycket på Premier League och kapade en Bollstanässpelare mycket fult och fick syna det röda kortet, vilket gjorde att vi fick spela med en man mindre. Det borde vi väl klara ändå? Tydligen inte för eftersom det inte sattes ner någon i Keivans defensiva mittfältsposition så fick Kalle agera ensam städgumma på mitten, mot Bollstanäs tre. Det hade ju inte ens Karlsson klarat av. Boom, Boom, Boom, som Tommy Söderberg hade sagt så var matchen vänd och vi förlorade snöpligt och äckligt mot lillebror.

En förlust mot lillebror är alltid jobbig, men på det här sättet är ju helt bedrövligt! Bollstanäs ska absolut inte be om ursäkt för vinsten, de spelar en vägvinnande fotboll med sitt samspelta gäng, där alla är duktiga med bollen. I nummer 10 som lystrar till smeknamnet "Arvika" har de en riktig matchvinnare också och personligen trotr jag mycket på laget i år och önskar dem lycka till. Vi däremot måste fortsätta träna på att hålla i bollen och lära oss pulsera i tempot. Dock är det bra att vi kan leda med 4-2 på grund av flera bra individuella prestationer. Nu måste vi skärpa oss inför seriestarten om tre veckor.

/Skedman

P.S. Roligast var annars Tomas Amanuels utklädnad under matchen - gråa långkalsonger och Spidermanmössa. Går du i tvåan eller?

P.S. 2. Ingen match mot Värmdö på lördag, däremot internmatch klockan 14.00 på Skinnaråsen. Kan bli kul det med.

Bingolottomål kostade Svenska Cupenfinal

De bildade Akropolis för att få respekt. Och de har de fått - ingen kan ge dem skit längre.

Så var sagan all - innan den knappt hunnit börja. Svenska Cupenäventyret hann aldrig ens lämna Skinnaråsen innan Akropolis stoppade oss och våra naiva drömmar om Europa League. Men vi har i alla fall haft ledningen i Svenska Cupen; det är inte så jävla illa det heller.

Gud har ju en sjuk humor och vill ständigt retas med lilla Rotan, denna gång lät han ett oväder svepa in över kommunen ett dygn innan klubbens största match genom tiderna. Han är klurig den där. Trots detta lilla sattyg, lyckades klubbens ideella krafter få bort all snö från planen, vilket gjorde att matchen kunde genomföras enligt schemat. Starkt!

Startelvan för dagen såg ut på följande vis enligt den nya modellen 4-2-3-1, från vänster:

Curt-Axel Andersson

Guffen, Lennerman, Mellström, Jonas

Gnäll, Vigge

Lukas, Tomas, Bacon Larsson

Skedman

1:a halvlek:

Vi gör en överraskande bra första halvlek, överraskande eftersom våra övriga förstahalvlekar denna försäsong har varit rent ut sagt bedrövliga och överraskande på grund av motståndets kaliber. Försvarsmässigt är vi äckligt disciplinerade och Akropolis som ägde mycket boll, hade svårt att hitta ens en kvadratcentimeter på vår planhalva att spela fotboll på. Curt-Axel i målet kunde lugnt stå och lapa sol i det fina vårvädret medan vi andra spelade fotboll. Det stabila försvarsspelet gjorde också att vi kunde skapa chanser framåt genom att vi vann boll högt upp och låg rätt i våra positioner, farligast blev det genom krossbollarna ut på vänsterkanten där Lukas borrade ner huvudet och rev upp sår i Akropolisförsvaret. Det var dock via högerkanten som den farligaste chansen i inledningen på matchen kom; Knorren Larsson hittade efter ett fint anfall in till en alldeles ren Tomas i straffområdet, som dock hade specialstuderat forne Rotanspelaren Niklas Karlsson, och "skottet" med knapp styrfart kunde styras ut till hörna. Målet skulle dock komma - Kalle Gnäll står för en mycket fin individuell prestation på mittplan och frispelar en misttänkt offsidespringande Skedman, som i friläge snyggt chippar in ledningsmålet för de rödblå. Ledning i Svenska Cupen och drömmar om final på Gamla Ullevi började spira i Rotanspelarna. 1-0 stod sig även till halvtid.

Bäst i 1:a halvlek:

- Försvarsspelet. José Mourinho hade varit stolt.

- Inmarschlåten. Soundtracket till Gladiator, "Now we are free" är tung.

- Många profiler i publikhavet. "Vi skapar Rotan"-Torbjörn, "Bingolotto-Mål"-Kari (en f.d. tränare i B-laget som alltid skyllde på Bingolotto-Mål när målvakten tabbade sig), förre huvudtränaren Christer Johansson, Familjen Åsén - förutom Agentbloggaren Mats, även pappa Gunnar och syster Anna, och såklart även en diger skara av 93-tjejer - det värmer alltid. Saknades gjorde dock Resultat-Danne, som enligt uppgift var och kollade när Helenelunds fäktningsdamer hade träning.

- Speaker Mårtenssons säsongsdebut. Lovade gott och stärkte moralen i laget.

Sämst i 1:a halvlek:

- Att vi inte fick chans att inviga den nya läktaren.

2:a halvlek:

Rotebro kom ut till den andra halvleken som ett nytt lag. Tyvärr. Istället för att fortsätta med det disciplinerade försvarsspelet och de framgångsrika snabba omställningarna, valde vi att somna till lite och bjuda in Akropolis i matchen. Och Akropolis behöver man inte ens bjuda in, de kommer ändå (jävla greker) och det skulle inte dröja länge innan de hade sabbat hela partyt med sin närvaro. En lös frispark precis utanför straffområdesgränsen lästes fel av Danne i målet och de 160 närvarande i publiken fick se bollen studsa över en liggande Daniel i målet. Bingolottomål! Målet ger Akropolis energi, medan vi blir lite panikslagna; vi har inga intentioner till eget spel (om inte sparka-så-långt-vi-kan-på-ensam-forward-mot-större-och-starkare-försvarare är ett eget spel) och defensivt ligger vi hela tiden steget efter motståndet. På en inläggsfrispark står vi och sover och deras duktiga mittback som lystrade till namnet Ali Mohammed Mohammed Ali, kunde både nicka i ribban och nicka in sin egen retur, utan att någon i försvaret hann reagera. 2-1 och uppförsbacke helt plötsligt.

Armin och Rolle byttes in på kanterna istället för Lukas och Bacon, plus att en skadad Jonas tvingades lämna till förmån för Leal på högerbacken, vilket förhoppningsvis skulle ge lite energi. Under den avlsutande kvarten skapades också ett par chanser för Rotan. Skedman nickade över på en frispark där målvakten kom helt fel ut, Tomas fick bollen i straffområdet, men målvakten kom ut och avvärjde och Armin fick den bästa kvitteringschansen när han fri mot målvakten volleysköt på den utrusande sista utposten. Matchen slutade 1-2 och Cupäventyret är över för denna gång för Rotebro. Underbart är kort.

Bäst i 2:a halvlek:

- Tomas kamp mot hörnflaggan när han skulle slå en hörna. En kamp som hörnflaggan vann.

- Calle Mellström. Imponerade som mittback hela matchen, där han visade pondus och styrka. Duktig med fötterna och säker i defensiven. Bäst på plan (även om speaker Mårtensson utannonserade Lukas som matchens lirare).

Sämst i 2:a halvlek:

- Att vi var "somniga" som Mbye hade uttryckt det från minut 46 och framåt.

- Defensiva fasta.

- Att det inte blir någon final på Ullevi.

Vi gör en godkänd insats, där den första halvleken är den bästa under försäsongen, men där den andra halvleken drar ner betyget ordentligt. Vi kommer av oss i passningsspelet och rörelsen i laget är för dålig, vilket gör att vårt spel präglas av långbollar. Vi måste också bli bättre på defensiva fasta situationer. Återigen släpper vi in mål på dessa, det har blivit för många under försäsongen.

Ikväll fortsätter drillningen inför seriestarten, med match mot rivalerna, tillika lillebror Bollstanäs SK. Undertecknad har aldrig varit med och förlorat mot lillebror och ämnar fortsätta bevara den sviten. Derbi del Norrort spelas på Bollstanäs IP ikväll klockan 19.30. Välkomna!

P.S. För de som missade matchen kan här se höjdpunkterna från matchen. Notera skillnaden i längd mellan de båda lagen så kanske man kan förstå att vi är lite sämre på fasta situationer...

http://www.youtube.com/watch?v=dqEipMwVMV0

Ett bortcastad läger?

På mitt schema står det "planeringstid" just nu, men mitt jobb som Rotanbloggare måste gå före för tillfället. Vi har ju ett träningsläger att prata om!

Det var ute på Johan Grabben Blombergs andra hem - Bosön - som Rotans killar skulle drillas i fasta situationer, presspel och passningskombinationer. Trodde vi i alla fall. Synd då att det var VM i "konstiga sporter som bara töntar och människor med dubbla glasögon håller på med" under samma helg. Under fredagens pass inne på den mycket fina konstgräsplanen, som också skulle visa sig vara vår enda träningstid på konstgräs denna helg, kunde vi nämligen endast träna på halvplan eftersom det svenska Castinglandslaget hade träning på andra planhavan. Casting? Ja, ni läste rätt - det var ett gäng fiskare som försökte träffa en planka under 90 minuter. Och alla vet vi ju att det görs bäst på konstgräs, så det var bara att gilla läget. Väl på vår planhalva var det överraskande nog Calle Lennerman som imponerade med att dunka in boll efter boll på inläggsövningen. Det räckte för honom, som sedan drog på sig paltorna och begav sig hem igen. "Feber" löd den officiella förklaringen till frånvaron, men det genomskådade vi andra direkt - han ville ju avsluta på topp den gamle militären. Slugt!

Gambianer är trötta människor

Lördagen inleddes tidigt, alldeles för tidigt om man frågar gambianerna i laget som sov all tid som det inte stod träning eller mat på schemat. Mbye sov även under dessa pass ibland ska vi vara ärliga med. Istället för konstgrästid, var det en traditionell inomhushall som fick vara arenan för vårt morgonpass - efter en mycket segdragen höjdhoppstävling där vinnaren Lukas aldrig åkte ut, men heller aldrig gav sig på den blygsamma höjden 1.65. Efter 200 hopp utan att ribban stannat kvar en enda gång, och där Jonny Holm hade kastat matlådan och videokameran i fontanellen på Lukas på grund av hans bristande teknik, bar vi honom in till hallen där Holmberg redan börjat surra om fasta situationer. Eftersom endast hälften av laget är svensktalande så vete tusan hur mycket av den teori som tränarparet höll i, verkligen fastnade i hjärnan på laget, men nu vet vi i alla fall att vi ska markera den där jäveln som alltid dyker upp och nickar in alla bollar på defensiva hörnor.

Keivan och Armin spöade Keno-folket

Sen var det uppladdning för match som gällde; Visby Gute skulle stå för motståndet och uppladdningen fick sig en liten törn av att materialare Murén valde att gå och fika och stänga av mobilen, så att vi inte kunde komma in i omklädningsrummet förrän en kvart innan matchstart. Vem behöver uppvärmning liksom? Tydligen vi, eftersom vår första halvklek (som bara höll på i 40 minuter, eftersom det holländska Fallskärmsjuniorlandslaget för handikappade skulle träna falteknik efter oss i hallen) var lika bedrövlig som de flesta andra första-halvlekar vi gjort den här försäsongen. Ett stolpskott av Unge Vafanakanhanintegöramålnågongångande var det närmaste ett dödläge av matchen Rotebro kunde komma under första halvan av matchen. 0-0 efter en ganska svag insats av båda lagen. I andra halvlek byttes samtliga ut från första halvlek, och in kom elva nya. Framförallt kom Keivan Keshavarz (tidigare juniorSM-tvåa i fotboll och etta i Konsonant-SM) in och vände på matchbilden med sina väladdresserade krossbollar bakom motståndarbacklinjen, oftast till en pigg Armin som också blev matchvinnare med att lobba in matchens enda mål - såklart efter en krossboll av Keivan. Pazza Armin blev så glad att han glömde bort att springa till bänken och göra sin nya målgest, influerad av Inters målspruta Giampaolo Pazzini.

Att flippa mugg

Segerfesten på kvällen blev ganska lugn, vissa kollade fotboll, andra gick och la sig. Sebban gjorde dock det enda han gör när han har en öl i handen - nämligen flippa mugg. Medan Lukas var ute och borrade ner huvudet i gräsplanen som liten, var Sebban uppe på rummet och flippade mugg, vilket idag har gjort honom till obestridlig mästare inom sporten. Tillsammans med D. Ström, Curt-Axel och 14 så utgjorde han en dödligt vinnande kvartett som sopade banan med alla som kom i dess väg. Tio raka segrar talar sitt tydliga språk och senare i vår ska de ställa upp i Flippa Mugg-VM - självklart inne i konstgräshallen på Bosön.

Avgå domare Holm!

Söndagens enda träningspass blev en konspiration av domare Holm, som gjorde sitt allra yttersta för att det på pappret överlägsna Gula laget inte skulle vinna. Trots två delsegrar och en andraplats av fyra möjliga tävlingar kom laget sist, eftersom tävlingen var så pissigt anordnad att det bara var en deltävling som gav poäng, nämligen basketstraffarna. Det kan liknas vid Harry Potterspelet Quidditch, där lagen kan få göra sina fjuttiga enpoängsmål bäst dem vill - de är ändå den som fångar den gyllene kvicken som vinner eftersom den ger laget en miljon poäng. Och det är alltid Harry som tar den. I övrigt under det sista träningspasset, så imponerade målvakterna. Inte i målet dock, eftersom de var ganska bedrövliga där, utan som utespelare där Danne Andersson visade sig vara en regista av högsta kaliber och Fuck You Berg en avslutare av rang. Huvudbryderier för Holmberg.

Helgens...

...citat: "Jag är somnig, man kan inte gå upp klockan halv åtta Johan. Inte på en lördag!" /Mbye under lördagens första träningspass.

...löpning: Unge Snabbes överlägsna 200-metersvinst över Armin. Klockan stannade på 19.09, men jag vet inte ens om det är bra, man är ju ingen Lennart Juhlin.

...var fan är han?: Johan Knorren Larsson försvann spårlöst under lördagkvällen och rykten om att han ska ha spytt och/eller börjat med Casting började spridas på området. Själv spelade han oförstående. Detta är inte färdigutrett ännu.

...citat 2: "Passa er - det här är känsliga grejer!" /Castingens superstärna som jag nu har glömt bort namnet på, efter att Johan Trynet Larsson och Skedman rullat en boll över hans castingspö. MEN LÄGG DET INTE PÅ VÅR PLANHALVA DÅ FÖR FAN!

...schemaändring: Tränarparet Holmberg som inför resan menade att det skulle bli "fullt upp" under helgen, valde att ställa in samtliga kringaktiviteter eftersom "tiden inte räckte till".

...citat 3: "Flytta på dig Johan, jag ska sova här!" /Mbye under söndagens träning.

...gladaste: Armin när han blev president under kortspelet "Neger och President"

...tyngsta: Johan Bacon Larsson som vid varje invägning på morgonen hade gått upp minst ett kilo. Nästa läger för honom bir Fat Camp.

Nu laddar vi upp inför morgondagens Svenska Cupenmatch mot Akropolis på Skinnaråsen klockan 14.00. Och där är min planeringstid över också - ingen ro för oss bloggare!

Svenska Cupen på Skinnaråsen - vafan händer?!

Lugn nu alla fans! Rotanbloggens mailredaktion jobbar övertid för att kunna ta emot alla arga mail om varför inte ett blogginlägg om förra helgens Bosönläger med match mot Visby Gute (vinst med 1-0) har kommit under detta forum ännu. Det kommer, det kommer. Och då kommer ni märka det!

Detta inlägg kommer inte heller avhandla detta ämne, utan här fokuserar vi på helgens stormatch inom svensk fotboll - nämligen mötet mellan Rotebro ISFF och Akropolis i första omgången i Svenska Cupen. Den STÖRSTA matchen inom klubbens förening någonsin - bortsett från Stokholm Cup-matchen mot Nollberga (vinst 7-0) 2004. Aldrig tidigare har Rotebro spelat Svenska Cupen och nu får vi göra det på härliga Skinnaråsen till och med. 14.oo på lördag är det avspark - missar ni detta kommer Lennerman och stryper er och era familjer!

Akropolis är nykomlingar i Division 1 efter en övertygande serieseger i Division 2 förra året. Laget ska helt klart vara favoriter inför helgens drabbning, men Rotebro ståtar med hemmafavör och kan med hjälp av den tolfte spelaren - publiken - skrälla helt klart.

I höst är det final i Svenska Cupen, Rotebro är med i tävlingen. Akropolis är första hindret. Europa League, här kommer Rotantåget mot Europa!

14 maj - årets match!

14 maj. Det är datumet för årets match inom boxningsvärlden. Tyson gör comeback? Ali ska försöka vinna mot Michael J Fox i en Parkinsonduell? Nej, nej. Nu snackar vi stormatch här - den håriga iraniern Armin Iranpak ska försöka sig på att slå den väldiga ariska besten Calle Lennerman. Håll i er!

Det hela började med att Calle Lennerman är en ganska farlig människa i sin natur. Ond skulle man nästan kunna säga. Armin å andra sidan är en ganska enerverande människa för sådana som Lennerman. Asirriterande skulle man nästan kunna säga. Klart som fan att ett par strypgrepp tas av den 35 kilo tyngre svensken, något som Robert de Niro-kopian Armin vägrar att acceptera. Efter en vinter kantad av gymtimmar och proteinshakesätande för Armin kände han sig redo att möta sin Nemesis i ringen. Datumet fastställdes till lördagen den 14 maj, Viasat Boxning ville senarelägga matchen men det sket vi i, ett datum som bör färgläggas i kalendern för alla boxningsfantaster, Rotanblogganhängare och alla de som är måna om Armin Iranpaks liv.

Under fredagen fick de båda slagskämparna chansen att möta varandra i ringen, dock utan fight. En mental match som man måste säga att C. Lennerman gick segrande ur. Han rörde inte en min och stirrade ner sin femton centimeter kortare antagonist i ringhörnan. Armin försökte se ut som de Niro i "Tjuren från Bronx" och lyckades utomordentligt. Detta utseende är också nog det enda som talar för att Armin vinner matchen den 14 maj.

Idag är det två månader kvar till Matchen med stort M. Kan det bli större än så här?

Ett fall framåt mot Enskede

Hedersam 2-3-förlust mot Enskede i en förvånansvärt välspelad ishockeymatch där slutresultatet hade kunnat skrivas annorlunda om det inte vore för att Skedman ställde upp i SM för Missade målchanser.

Ja, det här med ishockeymatch är väl lite att ta i, vi använde ju varken klubba eller puck, men planen vi spelade på var bättre ämnad för skridskoskena än för gräsdobbar under skorna och planen kortades till och med ner en aning på grund av den stora fara som isen utgjorde på vissa ställen. Matchen spelades dock och bägge lagen bjöd på överraskande bra spel med tanke på föutsättningarna.

Laget vi ställde upp med såg ut som följande enligt 4-2-3-1:

Jacob

Jonas, Joe, Mellis, Lukas

Kalle Gnäll, Lill-Haga

D. Ström, Cesar, Johan "Bacon" Larsson

Skedman

Ett av de yngsta lagen vi kan ställa upp med, där hela fyra 92:or fick förtroende från start. Kul och intressant. Flera spelare testas fortfarande på olika positioner för att tränarparet Holmberg ska kunna luska ut bästa tänkbara startelva. Och så här gick det:

1:a halvlek

Den mycket hala planen gjorde att båda lagen startade lite avvaktande utan Haga-tacklingar eller Lukas-nedborrningar, men det skulle visa sig att första 45 skulle bli en ganska jämn historia. Vi är laget med de fetaste chanserna som duggade ganska tätt denna förmiddag. Synd då att det var #13 som fick samtliga chanser och inte träffade mål trots upprepade försök. Bästa chansen kom efter en genial genomskärare av Mellström som friställde Hedman, som dock chippade utanför. Istället kunde Enskedes duktiga kapten ge hemmalaget ledningen efter en elegant chip över unge Jacob Larsson i rotanmålet. 2-0 kom inte långt senare efter lite passivt försvarsspel från vår sida, men man ska också berömma motståndet för ett vackert mål. Innan halvtid kunde dock Cesar bringa lite hopp i bortalaget med ett skott från straffområdesgränsen som letade sig in i maskorna.

Vi gör en bra första halvlek där vi kommer runt på kanterna och hittar bra ytor bakom deras backlinje, vilket skapar chanser för oss. Den hala planen gjorde också att vi kunde vinna boll högt upp och med bättre skärpa hos Unge Målsumpande så hade vi kunnat haft ledningen i halvtid. Men mycket positivt kan vi ta med oss från första halvlek.

Bäst i första:

- Jonas skor. Den forna Spångaspelaren var ensam om att bära grusskor och var också ensam om att få fäste på sin kant. Hade lekstuga på kanten och låg också bakom vårt reduceringsmål.

- Hejaklacken med skinnjackor.

- "Vi skapar Rotan" hade kunnat skrikas under hela halvleken om bara Torbjörn hade varit på plats.

- De riktiga matchställen. Tack Lasse!

Sämst i första:

- Målsumpandet av Hedman. Kom igen nu!

2:a halvlek

Till den andra halvleken byttes Vigge in på mittfältet istället för Cesar, men bytte samtidigt position med lill-Haga som fick äran att spela bakom Hedman. Under den andra halvleken kommer vi upp något bättre i pressen med hela laget och vi har ett ganska bra tryck på Enskede emellanåt. Chanser saknas heller inte, men oskärpan från första halvlek höll i sig och istället för en kvittering kunde Enskede sticka upp med att nicka in en hörna. Kändes onödigt att släppa in ett hörnmål och defensiva fasta är något vi måste träna ordentligt på under Bosönlägret nästa helg. Vi skulle dock hinna med ett tröstmål innan matchen var slut, genom den något ovane målskytten Mathias Hagman, som avslutade ett vackert anfall på vänsterkanten med att iskallt placera in bollen bredvid stolpen. Fler mål gjordes dock inte och matchen slutade med förlust, 3-2.

Sammanfattningsvis står vi för två bra halvlekar där vi spelar boll via marken för det mesta och skapar mängder av chanser. Även om planen mest passade ryska konståkerskor så kan man ta med sig mycket positivt från matchen och det kändes som ett klart fall framåt. Nu har vi ett träningsläger på Bosön att se fram emot, där det ska gnuggas ordentligt.

Bäst i 2:a halvlek:

- Lukas bråkade ensam mot hela Enskede och fick dem att backa. Respekt.

- Engelsmannen Andy debuterade som mittback - nickade mer under sina tjugo minuter än oss övriga Rotanspelare under hela matchen.

Sämst i 2:a halvlek

- Att vi släppte in mål på en hörna igen.

Jag är redigt trött när jag skriver detta, och ber om ursäkt för kvalitén på inlägget. Nu ska jag sova. Godnatt!

/Unge Trötte

Veckans spelare: Fredrik Källberg

Veckans spelare är spelaren som blir hyllad varje träning, som ser sig själv som Guds avbild, men som inte har en komplimang till någon i sitt vokabulär. Däremot missar han aldrig en chans att håna någon annan - med- eller motspelare spelar ingen roll. Här har ni mannen som är förknippad med ett nummer - #14: Fredrik Källberg!

Yttermittfältaren Fredrik Källberg är med sina 26 år, en av de äldsta spelarna i laget, men väljer att ta så lite ansvar som möjligt och istället ta ett steg åt sidan när yngre och mindre erfarna spelare får gå in i närkamper eller skotta snö. #14 är dock en första klassens fotbollsspelare som kom till klubben i fjol från lokalkonkurrenten Sollentuna United i en infekterad övergångsaffär. Freddan blev Rotebros första målskytt i Division 2, när han nätade i öppningsmatchen mot Skiljebo med ett "solomål" och var också den enda i Rotebro som lyckades hitta nätmaskorna mot Sollentuna United under fjolårssäsongen. Mest känd är han dock för sina frekventa krogbesök och har under åren som myndig blivit något av en stureplansprofil, mer än en fotbollsprofil. Den här säsongen kanske ska ändra på den bilden...

- Hej Fredrik!

- 14 tack!¨

- Förlåt, 14 - är du beredd att köra igång?

- Kör på bara!

- Vem är du?

- Freddan heter jag och är 26 bast, snart 27! Kul.

- Varför spelar du i Rotebro?

- Spelar i rotan för att jag var för bra för Sollentuna United och ville pröva lyckan i Rotan!

- Har du någon personlig målsättning med säsongen?

- Personliga målsättningen för säsongen är väl att man ska slå 6 mål från förra säsongen.

- Du har valt två snälla och tre tuffa frågor, här kommer dem!

- Din kärlek till alkoholen är välkänd bland sollentunas invånare (och stockholms nattklubbar också för den delen. Går det att kombinera din alkoholkonsumtion med spel i en toppklubb i i division 2?

- Självklart går det att kombinera supandet och fotbollen, ligger man på en bra kröknivå så kan man spela vart som helst.

- När man läser statistiken över förra årets säsong i division 2 kan man utläsa att Fredrik Källberg, Rotebro, svarade för noll vunna nickdueller och lika många vunna närkamper. När fan ska du sluta vara så jävla feg?!

- Varför jag aldrig vinner några närkamper eller nickdueller är för att man ju låter andra i laget sköta sån där skit!

- Du hade en vit månad inför höstmötet mot Sollentuna United och gjorde två mål, hur långt skulle det bära tror du om du hade en vit säsong?

- Jag tror bara på vit månad när det gäller viktiga matcher, skulle jag vara nykter hela säsongen så skulle jag inte må så speciellt bra.

- Det sägs att den smått legendariska tränaren Janne Stahre har sagt att du är den "mest kompletta spelaren jag tränat". Med tanke på att han tränat Martin Mutumba, Erik Edman och Jonathan Berg också, vad betyder en sådan hyllning för dig?

- Jo det är ju alltid kul att höra när andra tränare hyllar en, inte för inte att man är stjärna vart man än går. Men jag börjar bli van att höra sånt där!

- Du har spelat i United i hela ditt liv, din pappa Gutte har återigen anställts som materialare där och dina flesta kompisar håller på laget - för vilka bultar hjärtat för egentligen?

- Självklart så bultar ju hjärtat för Rotan och dubliner (en krog, Rotanbloggens anm.)

Checklistan:

- Vänstern eller högern? Självklart vänstern!
- Löpa eller kröka? Kröka, inget snack!
- Danne Andersson eller Säll? Danne Andersson
- Bortaplan eller Stureplan? Stureplan
- Bugs Bunny eller Bani Koriya? Bani Koriya
- 14 eller 17? #14!
- Skinnaråsen eller Vallen? Skinnaråsen
- Tvättbräda eller Ölmage? Ölkagge
- House eller Schlager? Schlager
- Anfall eller Ytter? Anfall

Fredrik Källberg har under sin korta tid i Rotebro lyckats bli något av en legend och det sägs att han gav bort "Årets spelare" till bäste kompisen Danne ifjol. Han var ju enligt alla given vinnare. Nu hoppas vi att han ska ta ytterligare steg i sin utveckling och bli den där världsspelaren som Janne Stahre förutspådde att han skulle bli. Vi önskar #14 all lycka under säsongen!

/Skedman

Gambiansk mage gav första segern

Tillbaka på "Upp-i-tvåan"-arenan, Skytteholm, och återigen mot favoritmotståndaren Råsunda, så kom också den första efterlängtade försäsongssegern i söndags. Detta på grund av en bra andra halvlek, pigga inhopp och en gambiansk mage.

Skytteholm - arenan som får oss Rotebroare att minnas kvällen för två år sedan då platsen till division 2 säkrades efter många om och men - skulle vara centrum även för Rotebro anno 2011:s första seger, då som nu mot Råsunda. Till matchen kom vi rödblåa med två förluster och med färre bollpass än ett genomsnittligt Schacklag i benen, utan ett bestämt spelsystem och utan flera av lagets nyckelspelare. Hur skulle det här gå?

Inte så jäkla bra till en början skulle det visa sig.

Vi ställde upp med följande startuppställning enligt 4-2-3-1:

Danne

Haga, Mbye, Lennerman, Mellis

Simon, Keywan

#14, Leal, Armin

Unge Tunge

1:a halvlek

Ja, matchen fick då inte den karaktär som vi hade önskat. Vår illa satta press var inget problem för det spelskickliga motståndet att spela sig förbi och Råsunda kunde gång på gång komma fram till farliga situationer på båda kanterna, medans vi tappade boll snabbt igen efter att ha vunnit den; ofta på grund av våra låga utgångspositioner, främst på innermittfältet. De gånger vi kunde komma till avslut eller någon form av offensiva intentioner var det genom långa bollar och gammal klassisk Rotan-fotboll - ett spel vi inte vill ta i med tång ens. Nej, klart underkänd första halvlek både defensivt som offensivt. Självklart låg vi under i halvtid också. Syndabock: en i övrigt mycket duktig Calle Mellström, som inte hade någon att passa och därför valde att spela en gammal AIK-kompis i Råsunda som gav de vitklädda ledningen efter att ha väggspelat med stolpen först. Men med lite bättre skärpa hos anfallarna i Råsunda hade matchen varit avgjord i halvtid, så 0-1 är ett resultat som var smickrande för oss helt klart.

Bra i första halvlek:

- Planen. Att inte halka vid varje vändning eller att inte ha en snövall som läktare kändes nästan surrealistiskt. Men kul!

- Kaffet ska enligt rapporter ha varit gott...

Anus i första halvlek:

- Rotebro.

- Bollarna på uppvärmingen - hade legat i ett kylrum under hela vintern, för att sedan pumpas till bristningsgränsen. "Dink!" sa det om dem. Vet inte om det var samma boll på matchen, vi rörde den nämligen inte...

2:a halvlek

I halvtid fick vi smaka samma superdryck som de tecknade figurerna i "Space Jam", vilket gav ösnkad effekt direkt. 1-1 var ett faktum innan åskådarna ens hade vaknat från tristessen i första halvlek. Cesar målskytt, en av fyra inhoppare i halvtid, på inlägg av Unge Framspelande. Ett lika oförtjänt som förlösande mål. Andra halvlek blev en klart jämnare historia; vårt presspel fungerade klart bättre (men var fortfarande långt ifrån klockrent), vilket gjorde att vi kunde vinna boll högre upp, samtidigt som Råsundas innermittfältare fick jobba hårdare för att hamna rättvända. Segermålet kom på hörna efter att Mbye Camara tagit det okonventionella beslutet att välja magen som avslutarkroppsdel, och bollen tagit ett lika okonventionellt beslut att rulla mellan målvaktens ben och sakta sakta maka sig över mållinjen. Ett drömmål som skulle bli matchens sista och som förkunnade Rotebros första seger för 2011. Förhoppningsvis inte den sista.

Bra i 2:a halvlek:

- Vändningen - visar på moral, som Sven-Göran Eriksson hade sagt.

- Försvarsspelet över hela banan - satt klart bättre och underlättade anfallsspelet.

- Speaker Mårtenssons närvaro på läktaren under och i omklädningsrummet efter matchen - en moralhöjare även utan en mikrofon vid munnen.

- D. Ströms filmning till ett fantastiskt frisparksläge. '

- Keywans löpning till nämnda frispark. Satte nytt rekord i maxhastighet i Solna.

Anus i 2:a halvlek.

- Keywans avslut av nämnda frispark. Valde att sparka skiten ur bollen och lyckades nästan ta sig in till C-planen på Skytteholm.

Sammanfattning:

Vi gör en godkänd match, där vi visar upp två vitt skilda ansikten i de olika halvlekarna. Vi tar självklart med det positiva från andra halvlek, men måste också träna på det som inte fungerade i första. Motståndet var förvånansvärt starkt och borde i ärlighetens namn vunnit den här matchen, men det är skönt att vi kan vinna även när vi inte förtjänar det. Nu får vi hoppas att vi kan fortsätta på den inslagna vägen och slå tillbaka Enskede på lördag. Missa inte det!

/#13

P.S. Ska försöka lägga upp bilder från matchen, men just nu behandlas datorn för en liten släng av sjukdomen AIDS, så det får vänta. D.S.