ANSVARIGA UTGIVARE

Johan Hedman och Mattias Åsén följer Rotebro IS FF:s väg upp till division 1


måndag 21 juni 2010

Segertåget fortsätter. Men var fan var Frida?!

Det var två lag med gryende form som ställde upp på Jernvallens konstgräsplan uppe i Sandviken på söndagen. Såväl hemmalaget Sandviken som gästande Rotebro kom till spel med två raka segrar i ryggen och gott självförtroende. Att Sandviken var obesegrade så långt på Jernvallen, och att Rotebro inför gårdagens match tagit sju av nio möjliga poäng på konstgräs spädde också på förutsättningarna för en jämn och spännande match.

Matchtruppen från segern mot Köping var intakt sånär som på avstängde Mbye och sjuke Lukas Töntberg (Lukas nös tre gånger under lördagen och tog det säkra före det osäkra och kastade in handduken), Calle Mellström ersatte och höjde snygghetsnivån på truppen. Bussen upp till Sandviken var ovanligt lugn och gick ovanligt snabbt, med VM-tittande som främsta tidsfördriv. Att #14 höll en låg profil utan varken spydiga telefonsamtal eller kroppsstanker gjorde resan klart mer bekväm för övriga truppen. Att Armin höll sig uppe hela natten och därför undvek varje chans att försova sig, gjorde resan lite roligare. Den lille iraniern är ju så snäll och dum.

Startelvan hölls i vanlig ordning hemlig så här på långa bortaresor (tränarparet tror att det är anledningen till den nya segersviten), men när den avslöjades så såg den ut såhär:
Daniel
DF, Lennerman, Bashar, Haga
WiklundH, Leal, Sebban, Armin
#14, Unge Måltorre

1:a halvlek
Sandviken tog tag i matchen dirr, eller snarare läts ta tag i matchen på grund av vårt låga och ganska oaggressiva försvarsspel och anföll flitigt på sin vänsterkant med världens snabbaste ytterback (WiklundH gnällde på ojämna lag i hela första halvlek). Vår backlinje höll dock Sandviken stången och längst bak andades Danne pondus i målet. Framåt var det dock tunnare, där anfallarna allt som oftast lämnades ensamma mot Sandvikens försvar, samt hemjobbande spelare som verkade knarkat duracell hela natten. Trots Sandvikens spelövertag kunde vi ta ledningen på en kontring som startade med utkast från Danne, via Unge Assisterande till Leal som på vänsterkanten slungade in ett inlägg mot mål. Det såg ut att vara ganska ofarligt, men med VM-bollen kan allt hända och det gjorde det också. Robert Green i Sandvikens mål slängde in bollen i mål och gav oss ledningen. Tack så mycket! Ytterligare en chans lyckades vi skapa under första 45 minuterna, Unge dittils Osynlige fick bollen utanför straffområdet och lyckades med en vändning lyfta bollen förbi två backar och se sig själv befinna sig i straffområdet, fri framför målet. Det spelades sedan upp en film framför Unge Drömmandes ögon i likhet med pågående Nike-reklam, med proffskontrakt i Barcelona och giftermål med Linda Bengtzing. När filmen slutat spela hade bollen seglat högt över målet och istället för proffskontrakt och Bengtzing blev det hånskratt från Sandvikenpubliken och kel med WiklundH på bussen hem. 1-0 stod sig till halvtid.

Bäst i första halvlek:
- Ledning trots endast 25% i bollinehav.
- VM-bollens vobblande som gav oss ledningen.

Sämst i första halvlek:
- Att inte Frida Nordstrand syntes till på arenan som hon lovat. Under lagpresentationen letade hela Rotebro efter denna A-kändis i publiken, men förgäves. Jag som hade tänkt ge min Banana Skids, som jag fått av WiklundH, till henne. Dålig stil Frida!
- Linjedomaren på publiksidan. Blind och dum. Dessutom hade han något emot Unge Sympatiske, vilket Rotanbloggen inte uppskattar!
- Omklädningsrummen på arenan. Andades allsvensk klass.
- Bland-CD:n som spelades upp under uppvärmningen. Höll division-5 klass. Damer.

2:a halvlek:
Inför andra halvlek bestämde vi oss för att lyfta upp försvarsspelet för att undvika Sandvikens spelövertag och för att bättre tygla Roberto Carlos på vänsterbacken. Det fungerade väl okej. Spelövertaget var fortsatt stort för Sandviken, men vårt offensiva spel var något vassare och kom med något jämnare mellanrum. På grund av Sandvikens press och desperation över att vara mållösa på hemmapan, ledde också till att det var vi som skapade de fetaste målchanserna på kontringar. Precis som senast mot Köping var dock skärpan alldeles för dålig när chanserna väl dök upp. #14 missade ett friläge i ett två-mot-ett-läge och Unge Målsumpande brände årets chans på övertid när han dribblade sig igenom och var naken framför Green, men tåpajade bollen klart utanför. I anfallet efter fixade Bashar sin andra varning på två minuter och fick säga farväl till Sandvikenpublikenoch på den efterföljande frisparken är kvitteringen inte långt borta, men med mycket skicklighet och lite tur lyckas vi hålla undan och bärga vår tredje raka seger.

Bäst i andra halvlek:
- Tre poäng. Tredje raka segern. Starka Rotan!
- Försvarsinsatsen. Mycket gedigen!
- McDonaldsstoppet på vägen hem. Alla nöjda och glada förutom Kalle Gnäll som inte fick McFeast-dressing på sin McTasty. Konstigt.

Sämst i andra halvlek:
- Frida Nordstrand orkade inte ens komma och titta en halvlek. Svagt!
- Domarens brist på spelförståelse då han varnade både Unge Tunge och WiklundH utan egentlig anledning.
- Niklas Karlsson. När Sebban inte längre kan spela utan måste byta är det givet och odiskutabelt att kaptensbindeln lämnas över till Unge Vicekaptenige. Men icke för prinskorven. Han roffar åt sig den gula bindeln dirr (jag vet att det är andra gången som jag använder slangordet "dirr", men det skiter jag i!) och verkar inte skämmas över det. Jävla bänknötare!


En oerhört skön trepoängare på alla sätt och vis. Vi gör en stark försvarsinsats under 90 minuter och Sandviken har svårt att skapa farliga chanser. Samtliga spelare visade upp en offervilja och en lojalitet som betyder mycket och som kommer att vara viktig i framtiden. Att vi missade så mycket målchanser igen är dock inte alls positivt, men detta hoppas vi ska vända inför vårsäsongens sista batalj, då vi gästar serieledande IK Frej på torsdag. I och med segern lämnar vi (för gott?) bottenträsket i tabellen och är nu endast två poäng efter lokalkonkurrenten Sollentuna United. Det kan bli en fin match på Vallen i höst.

Träningsledigt idag och sen matchförberedande träning imorn, innan vi möter Frej på torsdag. Förhoppningsvis fortsätter segertåget då!

/Rotanbloggen

P.S. Förhopningsvis skickar Berg bilder från matchen under kvällen. Detta är inte troligt. Håll till godo!

4 kommentarer:

  1. underbart härlig seger

    SvaraRadera
  2. http://gd.se/sport/fotboll/1.2125573-vm-bollen-spokade-for-sif-pa-jernvallen

    SvaraRadera
  3. Unge sluge! Sluta skriv "anfallare" om "forwards"!!! Alla är anfallare i det bollhållande laget!!!!!!

    /Din mentor

    SvaraRadera
  4. Unge Anfallande23 juni 2010 kl. 23:33

    Jag är väl lite gammalmodig av mig antar jag...

    SvaraRadera