Skön...T med poäng och sommarlov. Fick man vara kanon på midsommar också.

Vårens sista match såg på förhand ut att också bli den tuffaste. Serieledande IK Frej, med världsklasspelare på varje position (i alla fall enligt alla som sett dem hittills i år, inklusive Glenn Strömberg) på Vikingavallens konstgräs, utan kapten Strömberg. Vi kom dock till start med tre raka segrar och med i bagaget hade även tränarparet packat ner den beryktade, och framförallt hemliga, "CHOCKTAKTIKEN", som skulle skaka serieledarna i sina grundvalar. Ryktena säger att Frejs tränare Mike stannade uppe hela natten inför drabbningen där han analyserat Rotebros samtliga spelares styrkor och svagheter, för att på så sätt kunna luska ut vilka hemligheter som låg gömd i Christer och Christers taktikpärm. "Nummer 11, N. Karlsson, farlig på långskott" var bara en av de noteringar Mike sägs ha plitat ner.

Så här ställde vi upp på den soliga konstgräsplanen, denna vackra sommarkväll med flertalet vackra kvinnor i publiken:

Danne

Lukas (!), Mbye, Lennerman, Haga

#14, Leal, WiklundH, Karlsson, Armin

Unge Tunge

Den hemliga taktiken bestod i att våra tre innermittfältare (Karlsson, Leal och WiklundH) skulle punktmarkera Frejs tremanna-mittfält, för att strypa deras förväntade spelövertag på mittplan, vilket, enligt matchplanen, skulle tvinga Frej till långbollar från backlinjen. Och då skulle vi ha Carl General och Mr. Gambia som skulle nicka undan dessa bollar. Ett himla jobb för mittfältet och en djävulsk disciplin från oss andra, blandat med ett snabbt omställningsspel efter erövringsfasen, där påfyllnaden i den mittersta tredjedelen, samt i ytterzon, för att underlätta för den ensamma Forwarden, skulle bli vital (känn på den formuleringen Tony Gustafsson!). Kapten för dagen: Unge Tunge.

1:a halvlek

Den hemliga taktiken med punktmarkering på hemmalagets innermittfältare skulle visa sig vara ett genidrag. De tre bollskickliga virtuoserna fick inte någon som helst tid att vända upp och skapa trianglar, och spelet förla sig istället till kanterna. Där hade Frej både snabba och tekniska spelare, särskilt efter att den ordinarie högeryttern bytts in tidigt i matchen, vilket vållade en del bekymmer för oss. Som tur var så kunde mittbackarna Lennerman-Camara ta undan de flesta bollarna som skjutsades in och i annat fall så stod en för dagen mycket duktig Daniel Andersson och vaktade Rotebros mål. Efter en hörna var det dock mycket nära att olyckan var framme, när bollen först studsade i ribban och sen dansade på mållinjen några sekunder innan den rensades undan. Hemmapubliken jublade för mål, men den mycket duktige domaren stod emot alla frestelser till att bli en populismens förespråkare och viftade avvärjande. Framåt skapades det en del också, främst efter bollerövringar på mittplan och snabba omställningar. Närmast var det när Unge Tunge hittade #14 vid bortre stolpen som dock fick en lite för snäv vinkel och dunkade bollen i stolpen. Ett frustrerat Frej och ett inspirerat Rotebro gick till halvtid med 0-0 i ryggen.

Bäst i första halvlek:

- Chocktaktiken fungerade perfekt, Frejs spelare såg minst sagt chockade ut.

- Innermittfältet och framförallt Karlsson som sprang som kenyaner hela halvleken.

- Dannes fantomräddning med benen i slutet på halvleken.

- Jonathan Berg som lagledare. Slarvade bort en av Frejs bollar.

Sämst i första halvlek:

- Att Kalle Gnäll fick betala inträde till matchen.

- Att Kalle Gnäll inte heller fick köpa den hammaren som glänste vid inträdesluckan.

2:a halvlek:

Den andra halvleken såg i princip ut som den första, Frej med 90-procentigt bollinnehav, men utan att skapa några farligare chanser, mot ett kontrande Rotebro, som dock trycktes längre och längre bak i banan. På kanterna sprang de små, lätta yrvädrena i Frej och oroade och ett av dessa yrväder lyckades också träffa ribban med ett riktigt kanonskott. När Rotebro anföll var det med trötta spelare som hade svårare att skapa chanser än i den första halvleken. Unge Tunnlande fick den första riktiga chansen efter att ha tunnlat sin back och sen försökt "Landon Donovan-skjuta" in bollen i snäv vinkel. Den sista kvarten av matchen dominerades av farliga frisparkar för Frejs skyttar som dock hade träskor på fötterna och sköt bort sina chanser till seger. Istället hade Armin en jättechans att bli matchhjälte, när han skottfintade sig till ett friläge på en kontring, men "avslutet" med vänstern var lösare än en Karlsson-träff en bakissöndag. Matchen slutade 0-0 till Rotebroarnas stora glädje och till Frejspelarnas stora förtret. Skön...T!

Bäst i andra halvlek:

- En fantastisk kämpainsats av hela laget. Vi kanske inte var så vackra denna dag, men "Vi är fan inte här för att underhålla!" som Christer så fint uttryckte det. Vilken romantiker!

- Måste fortsätta att hylla det vilt springande innermittfältet. Tre Håkan Mild på samma mittfält kanske inte låter så kreativt, men jobbigt att möta var det nog.

- Dannes svettiga räddning med högerhanden på Frejs bästa möjlighet. Tack Danne!

- Valet av Matchens lirare i bortalaget. Föll på Unge Lirande, som kammade hem två deodorant av märket Adidas. Tackar tackar!

Sämst i andra halvlek:

- Armins avslut i slutet. Träna vänstern Iranpak!

- Unge Sköres högra sko. Det gör ju asaont att skjuta tåpaj!

- Frejs gnäll på domaren. "Det blir rapport på det här!" hördes skrikas ut efter matchen. Han var ju den bästa vi haft i år, enligt mig.

Nu är det sommaruppehåll för spelarna i Rotebro, nästa match spelas på Skinnaråsen mot Sandviken den 31 juli. Rotanbloggen tar dock inte ledigt riktigt än. Först ska en sammanfattning av vårsäsongen göras och kanske blir det några inlägg till innan det vankas Horse Show i Falsterbo. Anky van Gunsven, här kommer vi!

/Unge Sommarledige