ANSVARIGA UTGIVARE

Johan Hedman och Mattias Åsén följer Rotebro IS FF:s väg upp till division 1


lördag 18 september 2010

En avbruten match är också en match. Eller?

Det finns journalister som vet hur man skriver krönikor om tuffa Premier League-matcher. Andra är bättre på att återge utgången av vackra tiqi-taka-mather i La Liga. Några få hänger sig åt att besöka allsvenska arenor för att med pennan sminka över de spelmässiga bristerna med den svenska charmens pensel. Sen finns det en liten klick idrottsidioter som väljer att blogga om division 2-matcher. Men vilka i helvete väljer att skriva om AVBRUTNA division 2-matcher? Rotanbloggen, förstås...

Unge frustrerade har vikt veckan som gått åt att berätta för folk om hur lack han varit över den senaste tidens resultat. Dagens match mot GUSK hade enligt statistiken lovat vinst så det var med god förhoppning rotans pojkar satte sig i personbilarna mot Uppsala. Dagen till ära valde vädergudarna att spela såväl spelare som publik ett tråkigt spratt genom att öppna himlen. Att matchen överhuvudtaget startades var en dum idé av en dum domare och första halvlek kändes faktiskt lite på låtsas. Mbye hade valt skor utan dobbar, Haga sockiplast och 3-4 icke namngivna spelare visade tydligare än önskat att hårdheten i passningsspelet inte är Rotebros adelsmärke. Publiken på division 2-matcher är dock den kanske mest patetiska skara människor man kan finna utanför Upplands Väsby och kan enligt egen utsago göra varje moment 10 gånger bättre än spelarna. Idag slogs dock nytt rekord på Gamlisvallen då gnället över dumma beslut i regnet nådde nya höjder ("hur fan kan man slå en hemåtpass i regn"? "varför skjuter dom inte på allt, bollen kommer ta fart i gräset!" "varför sprang han inte, han borde fattat att bollfan kommer stanna"). Dagens stora fråga handlade om huruvida Unge Oskjutande äntligen skulle göra mål nummer 100 i Rotantröjan. Han hade på förhand utlovat att han skulle ta vara på varje chans att vara egoistisk, vilket skulle visa sig...

Ledarstaben hade inför "ödesmatchen" (alla höstmatcher är alltid ödesmatcher i svensk fotboll) valt att stuva om lite i laget, varpå laget såg ut som följer:

Curt-Axel
Vega Sebban Mbye Haga
Lukas Leal #14 Kalle Gnäll
Unge Måljagande Biyo

Matchens första 20 minuter kan bara med viss svårhet återges av supportergruppen då regnet medförde viss försening, men lagom till entrén valde GUSK ogästvänligt att spräcka nollan med ett lågt vänsterskott i Dannes vänstra hörn. 0-1, pissregn och en oinbjudande bild av svensk fotboll efter 21 spelade minuter. Dessförinnan hade Gnäll enligt rapporter haft ett bra skott ribba-ner. Ett skott som var mer mål än Frank Lampards bortdömda skott i VM inte var mål. Men trots att domaren var usel under den halvtimmen vi såg hade han tydligen rätt om denna situation. Efter GUSK:s ledningsmål tryckte Rotan på för en kvittering i hällregnet. Underlaget passade en spelare som Lukas Strömberg bäst, men det var Gnäll som återigen skulle visa framfötterna. På en djupledsboll lyckades han ta en touch med sig framåt in i straffområdet och avslutade distinkt med ett hårt skott ur dålig vinkel, stolpe in. Kvalitetsavslut och 1-1. Knappt hade Rotan slutat jubla innan Domare Dum valde att döma två felaktiga hörnor irad och på den andra utbröt kalabalik i straffområdet som avslutades med ett skott som styrdes på någon rotebroare utom räckhåll för Danne, 1-2 och nerföllbacke. Jakten återupptogs på Lukas högersida och det dröjde inte länge innan ett sällsynt inlägg letade upp en GUSK-hand. Straff! Vem som tog den? Unge Egoistiske. Bortapubliken gjorde kameran redo att föreviga målfirandet. Några beslutsamma steg och ett distinkt skott senare var jublieumet ett faktum, 2-2 och 100 mål! Spelet avstannade i 15 minuter och dalkullorna kom in med kransar och blombud. Jumbotronen visade guldkornen från fullträffarna genom åren och t.o.m den kräsna hemmapubliken bjöd på stående ovationer. Vännen Baldo hade förberett tre A4 med siffrorna 1,0,0. När undertecknad skulle assistera med att hålla upp lapparna gick dock att utläsa 0 0 1. Unge Hemlige Agentande? Nej, den var riktigt dålig. Men det var Rotan också som anfallet senare bjöd GUSK på en frispark som resulterade i backlängesmål och nytt underläge, 2-3! Publiken började kreativt skoja om ett slutresultat i 8-8-klassen, men halvlekens sista skälvande minuter skulle mest bli en parodi på fotboll där bollen "rörde" sig på en yta av 10 kvadrat. Halvleken ägnades åt domarkonferens med spelare och ledare i båda lagen som slutade i den självklara beslutet att avbryta matchen. Detta innebär att matchen kommer att spelas om inom kort och således från matchminut 1 med resultatet 0-0. Detta innebär även att Unge Jubilerande återigen står på 99 mål. Nesligt, som Lasse Åberg skulle sagt.

Bäst i första halvlek (och hela matchen) :
- Lukas Strömberg
- Jerry Wiklunds hot om att anmäla domaren till förbundet om matchen skulle fortsätta
- GUSK:s målvakts reaktion när domaren förkunnade domen (FAN I HELVETE!!, typ)
- Taket vid cafét
- Unge Jubilerandes mål!
- Att han inte är Unge Jubilerande längre
- Att Unges vän Baldo även hade med sig två papper med siffrorna 9 9 och efter domarens beslut valde att ropa på honom för att hålla upp dessa.
- Domarens klassiska ritual i halvtid när han släpper bollen från midjehöjd för att se om den studsar. Den studsade inte










Unge Bedrövades bergochdalbana mellan glädje och besvikelse.





/Åsén

1 kommentar:

  1. Det som skribent Å(sén som vanligt) missade på grund av sin tidsoptimism var en ovanligt dålig uppvärmning hos bortalaget. Allt var fel. Bollarna var inköpta 1975 och var tunga som Svampbobs erövringar, vattenflaskorna fylldes inte på (får Bani ta på sig), alla sköt allt de hade innan löpuppvärmningen och endast de röda västarna togs med ut, vilket fick till följd att rött spelade mot rött i keepballen. Parodi är ett ganska passande ord på gårdagens match. I alla avseenden.

    SvaraRadera