En vanlig dag på jobbet

Då Johan Hedman är borta på träningsläger med F93 och ingen bryr sig om vad Mattias Åsén gör nuförtiden så sitter idag gästskribent Wiklund vid tangenterna. Trevligt.

Lördagen den 20 Mars, en alldeles strålande vårdag som skulle komma att bli en fruktansvärt ordinär rotandag.

11:45 samlades i truppen god stämning inför dagens ”halvderby” mot Täby IS. ”Malmvägengänget” snubblade in en kvart sena, Bashar hade glömt skorna. I vanlig ordning.
Lasse Myren som nu slutat ”för gott” dök självklart upp i korridoren till omklädningsrummet och jävlades lite med var och en. Precis som det brukar vara. Det märks i omklädningsrummet att bloggen redan har inflytande på laget. Armin hotar med att raka sittkudden alternativt duschvägra, Snygg-Calle börjar ta för sig i omklädningsrummet och Ingesson klagar över dåliga look-alike uttagningar. Ett uttropstecken denna annars ordinära dag är att undertecknad startar som kapten. Jag avslutade dock matchen som vattenbärare, balansen återställd. Man ska inte tro att man är något. Det vet ni sen tidagare.

Täby IS spelade i vår serie förra säsongen och var då en riktigt svår nöt att knäcka. I ärlighetens namn till och med omöjlig, vi lyckades bara skrapa ihop en poäng mot dem under båda mötena i fjol. På pappret skulle alltså dagens match bli tuff, ungefär som senast mot Älvsjö. Pappret hade fel. Vi spelar riktigt bra och disciplinerad positionsfotboll och låter Täby rulla boll nere i sin backlinje men sätter sedan stopp någonstans vid mittplan.

Hagamannen och Danne Forsmed har en lugn dag på jobbet och bestämmer sig tidigt att skalla varandra för att få lite liv i lådan. (Någon som är förvånad?) Detta resulterar i att Haga måste gå ut vid sidan för att skölja bort den liter blod som forsar ur munnen på honom, DF i sin tur går totalt ner för räkning några moment senare och slocknar mitt på plan. Bollen spelas ut och vi rusar fram för att se hur det är med honom. Rykten från bänken säger att Christer vid det här tillfället muttrat för sig själv ”Typiskt, Forsmed är bakfull”. Mycket möjligt, men troligtvis berodde situationen på att Forsmed varit sjuk i en vecka tidigare. Detta syntes på honom redan innan match då han var alldeles blodig under näsan efter att ha snytit sig på tok för hårt. Ska det göras, ska det göras ordentligt. I vanlig DF-anda.

Efter att Forsmed fått hjälp av planen går matchen återigen igång.
Rotans första mål är av världsklass. Klappklapp med överlappande löpningar á la Arsenal avslutas med att Nummer 14 retligt enkelt kan lägga in bollen i kassen. HÄRLIG! Halvleken fortsätter, vi spelar som sagt riktigt bra positionsfotboll och håller bra kontroll på matchen. Då och då slarvas det dock, vilket Christer självklart uppmärksammar. Jag hörde mitt namn i 120 decibel mer än en gång.

När det sedan blåses av för halvlek och vi samlas vid båset inleder Christer pep-talket med frågan "Jaha, vad kan vi säga som är bra då?". Dödstystnad.
Ingen vågra ta ton då risken att kapitalsågas vid lägen som dessa enorm. Till slut häver någon försiktigt ur sig "de har inte haft så många farliga lägen". Halvgardering. Men Christer skiner upp. "Nä, det har de faktiskt inte". Firma Johansson/Holm är nöjda med spelet och trycker bara på att det ska slarvas mindre. Det är vi vana vid.

Andra halvlek spelas i samma anda som första. Så småningom görs 2-0 som helt dedikeras till Strömberg/Ingesson. Lukas hämtar boll vid eget straffområde och drar sedan en rajd med huvudet före hela vägen upp till nästa straffområde för att där spela snett hem till Biyan som mer eller mindre säkert lägger in den.

3-0 görs på hörna efter en välplacerad nick från Bashar, också det målet snyggt. Bashar gör för övrigt ett mycket bra inhopp efter Forsmeds sorti. Undertecknad var dock orolig för Bashar under hela matchen då han kliver på planen med orden "Nej brushan, det är han den där jobbiga forwarden, jag kommer sänka honom". Ingen skit nu Bashar.

3-0 blir också slutresultatet. 18-4 i målskillnad efter tre matcher får ses som godkänt. Tre getingar.

Titeln Matchens Kung får idag delas. Ena kungen Abdulmasih Keriakes som gör två ruskigt svettiga men vältajmade nickrensningar utanför straffområdet och ett flertal snygga räddningar. (Täby hade en kamera placerad på taket bakom mål vilket förmodligen hjälpte till). Det är inte många som kan slänga sig som en puma på bollar som egentligen bara är att plocka in som Abdulmasih Keriakes kan. Inget nyhet i det. Matchens andra Kung är Nummer 14 som tar sig till farliga lägen och spelar fruktansvärt lugn fotboll hela matchen. Otroligt hur en människa som är så tappad i övrigt kan spela så sansad fotboll. Big up till kungarna.

Sådär nånting, då var mitt uppdrag som gästskribent över för den här gången. Önskar er trevlig läsning och hoppas på fler inhopp. Om inte Åsén ska fortsätta tjurig och ställa ultimatum.

PS. Dagens look-alike. Christoffer Nisser - Lex Luthor. Inte bara utseendet, utan även siffrorna på kontoutdraget är förvånansvärt lika.





DS.