ANSVARIGA UTGIVARE

Johan Hedman och Mattias Åsén följer Rotebro IS FF:s väg upp till division 1


lördag 27 mars 2010

Seger mot Spånga efter snabb vändning

Efter mycket skit och uselt spel låg Rotebro under med 2-0 efter en katastrofal första halvlek. Med lite hjälp av domaren, ett dåligt Spånga och arton byten lyckades till slut våra rödblåa pojkar vända och vinna med 4-2 innan en Spångaskada satte stopp för masakern i 75:e minuten då matchen avbröts för ambulansentré. Ännu en vagn kan alltså kopplas på försäsongssegertåget, trots kylan i kupén...

Skribent Åsén var sen (som vanligt) och missade de inledande 3 minutrarna. För en gångs skull hade Unge Tunge hållt sig kall och valt att vänta med att starta målfabrikationen tills bloggens ögon var på plats. Väl där, lät underhållningen på plan trots allt vänta på sig. Rotebro ställde upp med följande lag i en klassisk 4-4-2:

Burväktare: Bajen-Danne
Försvarslinje (från höger): Nisser, DF, Bashar, Mbye
Mittfält (fr. h): A WiklundH, Kalle Gnäll, Karlsson, Elvis Iranpak
Strikers: #14 Källberg, Unge Tunge Långe Trånge Gamle Johan Hedman

Bench: Mr Rotebro, Ingesson, Leal, R. Kalid

Klacken: Mackan Mårtensson, Steven G + far, Fuck You Berg + fru, Wilton Berg, Peter "legenden" Eriksson med familj och undertecknad

Spånga IS, som förra säsongen ramlade ur 2:an, ställde upp med ett ganska homogent ungt lag med många kompetenta men inga exceptionella fotbollsspelare. Gästernas spelidé avslöjades ganska snabbt då två-pass-sen-långboll sällan överraskat någon svensk publik. Rotebro började matchen med att äga något mer av bollinnehavet, för att ganska snabbt imponeras av motståndarnas geniala spel och själva anamma upplägget. Passningarna var långsamma, mottagningarna stela och tålamodet litet, varpå långbollen upp mot #14 och Unge Tunge blev mer regel än undantag. Efter mycket konstruktivt gnäll om att droppa långbollen, oftast från den för dagen mycket starke Nicke Karlsson, så försökte vi istället anfalla utmed kanten... bara högerkanten. Ettrige Nisser följde ofta med upp och snackade till sig många uppspel i bästa Gustén-anda, ackompanjerad av WiklundH som för dagen förpassats till högerflanken. Anfallen var dock omständiga och inläggen droppade nästan uteslutande ner med snö på mot ett samlat Spångaförsvar och ett stillastående Rotananfall. Istället försökte vi emellanåt hitta inspel via mitten genom den annars så slingriga Kalle Gnäll, som gjorde sin sämsta match genom tiderna och smått nonchalant tappade många bollar på mitten.

Håglösheten och ett tråkigt motstånd fick våra kära rotanpojkar att se oinspirerade och slöa ut. Med undantag för någon kontring, regisserat av Unge Tunge i samspel med #14 fram till Armin som nästan kunde hänga, så var det en totalt värdelös första halvlek. Mot slutet av första började Spånga ge sig på ett djärvt kortpassningsspel på offensiv planhalva som resulterade i några halvfarliga anfall där det farligaste hade varit mål om inte Bajen-Danne gjort en grym enhandsräddning. Tyvärr fick Danne storhetsvansinne efter detta och gav bort ett ledningsmål till gästerna genom att missa en mottagning på tillbakaspel så en Spångastriker kunde pissa in 1-0. Anfallet senare hinner vi inte med överflyttningen på vår vänstersida när Spånga gör 2-0 på ett fint halvvolleyskott vid bortre stolpen. Kort därefter satte domaren pipan i munnen och gjorde slut på 45 pinsamma minuter.

Bäst i första halvlek:
1. Wilton Berg! Han började med att smöra sig till undertecknads ramlösa för att hälla ut halva flaskans innehåll över gallonisarna. Därefter lockade han till sig merparten av publikens uppmärksamhet när han åkte pulka på rumpan nerför snövallarna runt planen. När vi försökte titta på matchen emellanåt och lämnade honom obevakad var inte sen att storma planen. Hade fyra gånger fler attacker från högerkanten (och dubbelt så farliga) än Alex. Fuck You WiklundH!
2. Markus Mårtenssons historia om livet som autografjägare. Som 10-åring försökte han fixa autografernas Rolls Royce; signaturen från Skilda världar-stjärnan Bengt Dahlqvist, a.k.a Daniel Toivonen. . Det gick inget vidare. När Markus tog mod till sig och frågade svarade Bengt ödmjukt "tyvärr grabben, jag är på semester"...

Tankar i halvtid:
- Vad säger Christer i omklädningsrummet? E G E N T L I G E N
- Om Lukas Ingesson och Jagge "Mr Rotebro" Lindvall kör samma teamwork på planen som vid blåstömningen nere vid hörnflaggan kan det bli bättre i andra. Mycket bättre...

Så till den andra halvleken. Känslan inför den var ärligt talat ganska sansad. Det må låta märkligt och kaxigt för en utomstående, men jag kände bara "lugn, vi klarar detta". Känslan påminner lite om när man spelar Fifa 10 mot Unge Tunge Trånge Hedman, man vet att man inte behöver ta i förrän det står 0-3 och Glenn Hysén börjar kommentera ens "usla försvarsspel". Nu var dock 0-2 en realitet och det var dags att börja rulla boll snabbare. Första 7-8 minutrarna var i princip lika värdelösa som första halvlek. WiklundH, som kvällen innan hade suttit uppe med polarna och skrytit om sin vänsterfot med citat som "jag kan slå höga, långa, trånga, låga och flacka med vänstern", hade klivit över på vänsterflanken för att bomba inlägg. Inläggen lös dock (till skillnad från på Rotanbloggen) med sin frånvaro. Istället tyckte domaren att Rotebro IS FF kunde behöva lite hjälp på traven och utdömde en minst sagt diskutabel straff. Spångas kanske bästa spelare (inte särskilt bra) klappade Armin försöktigt i ansiktet med en mjuk armbåge och fick för det gult kort för elbowing + gult kort för snesurr = OUT. Straffen togs av Kalle Gnäll som fortsatte matchen i samma usla stil genom att passa kryssribban. Kommande 5 minuter var en uppvisning i könsordsyttranden och en gång för alla kunde det konstateras att den gamla "nolltolerans-regeln" är död och begraven. Död och begraven var även Kalle Gnäll som byttes ut efter ca en timmes spel. Med sig tog han Nisser, WiklundH och DF. Efter detta såg laget ut som följer:

Bajen-Danne
Ingesson, Mbye, Bashar, Leal
Källberg, Kalid, Karlsson, Jagge
Unge Tunge & Armin

Någonstans i allt detta startade vändningen. Innan bytena hann DF bidra till att Spångaspelare fick både arm och knä krossat och blev liggandes utanför plan (rotanbloggen beklagar), Armin hann kvittera efter retur på ett skott från Karlsson och eventuellt hann Johan kvittera till 2-2 genom att precis som vanligt komma farandes till höger i straffområdet, skottfinta sig inåt och lägga in den i bortre med vänstern. Därefter började Rotan spela den propagandafotboll som vi vet att vi kan. Mr Rotebro gjorde ett lysande inhopp med minst sju grymma smekande passningar och lite gnäll på Leal och Armin för uteblivna passningar. Leal visade fina intentioner med ett offensivt ytterbacksspel, Kalid hotade i djupet några gånger och Ingesson var fantastiskt stark och rivig på den plats där bloggen i konkurrensen tycker att han hör hemma (se Seb Larssons roll i landslaget-resonemanget).

Ledningsmålet från Armin var en riktig pärla. Armin, för dagen i en fantastisk Elvis Presley-frilla, tog emot bollen med sina vickande höfter, tog några snabba steps i sina Blue Suede Shoes och borrade in den i bortre stolpen som en riktig stjärna, Rock n' roll, 3-2 och ridå för Spånga. Ett skrattande Rotan kunde sedan defilera in i mål. Man lät Bashar dribbla som sista man, man lät Bashar göra 4-2 på hörna och man lät domaren avbryta matchen en kvart för tidigt för att ge plats åt en ambulans som skulle eskortera den skadade Spångaspelaren. 20 bra minuter var allt som behövdes och precis som på Fifa är det alltid bästa laget som vinner... Fuck you Hedman!

Bäst i andra halvlek:

- Att lyssna på Spångas utvisade spelare som snackade om hur usla Rotebro var. Med tanke på att han stog och ensamduschade under Rotans upphämtning så förstår jag honom, men ändå alltid lika härligt att höra en bitter förlorare hävda att motståndet var ännu sämre. Hans kamrat tyckte att Spånga gjorde "en grym match"...

- Markus Mårtensson kvinnoresonemang out of the blue: "Man kanske borde gifta sig med en ful brud.. Förhållanden är jobbiga ju snyggare tjej man har och äktenskap måste vara skittufft. Det får nog fan bli en ful brud så slipper jag oroa mig..."

- Kaffet. Bra skit för att vara bryggt av en flicka vars fotbollstränare inte dricker starkare dryck än varm choklad.

- Den gemensamma sågningen av Kalle Gnäll tillsammans med dennes föräldrar

- Kalles straffmiss

- Mötet med en pojke från min och Alex fritidsgård...
Pojken: "Jag visste inte att Alex spelar här"
Jag: "Han spelar inte så mycket, nu sitter han ju på bänken..."
P: "Aaa i o för sig. Han rörde ju aldrig bollen, sprang bara omkring och puta med bröstet..." Fuck you Wiklund...

- Recitationen av Christers peppande ord innan match. "Aaa Johan i dag är du lagkapten. Förra gången var det ju Alex... det går ju inte." Christer upptäcker då att en nyklippt Alex råkar stå bredvid, och man kanske förväntar sig en pudel men istället "Eh, jaha. Å hur fan ser du ut i håret?" Fuuuck yoou W-i-k-l-u-n-d-H!


Sämst overall

- Allt i första halvlek

- Att Johan gör mål på skottfinten, det förtjänar du fan inte.

- Skinnaråsen. Grymt att snön är bortskottad från planen... 30 cm.

- Kalle

- Bara Johan gjorde veven... efter tjat!


/M Åsén

3 kommentarer:

  1. Lägg av, veven var det ju jag som drog igång.
    Det enda positiva i min insats

    SvaraRadera
  2. Haha bra skrivet! Hoppas man får se dig på alla våra matcher så FU Hedman inte hyllar sig sj hela tiden =D. +++++ för dagens skribent. // Klasse. PS. FU gnäll Kalle DS.

    SvaraRadera
  3. Jag backar upp Kalle, hans vev var bättre än Johans. Ska ta reda på vem ungen från Qben (fritidsgråden) var, det var fan sista gången jag serverade honom mellanmål.

    Halvbra matchreferat i övrigt. Johan är bättre.

    SvaraRadera